I morse var jag så trött, så trött, så jag somnade om. Vi behöver vilodagar så att inte det vi gör blir någon slags heroisk prestation. För det är skillnad på att prestera och att verka i Guds kraft.
Det finns också en skillnad i den tydlighet och kraft jag upplever i bönen och den eftertankens kranka blekhet som kan infinna sig efteråt ,då jag konfronteras med min blyghet, rädsla är nog ett för starkt ord. Men jag har beslutat mig för att agera på det vis som bönen inspirerar mig till.
I går kväll spelade jag boule för första gången denna sommar. Det är ett kul spel. I dag kommer många gäster och rummen ska vara rena och fina, så jobb finns.
Inga stora tankar i dag, men för sanningens skull skriver jag även denna text.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar