Den helige Ande har gjort mig på djupet delaktig i Jesusmanifestationen. Här sitter jag i Skåne och kan inte annat eftersom jag har mitt vandrarhem att sköta. Men inom mig ser jag olika platser i Stockholm och jag är entusiastisk och glad.Tidigare har jag varit glad över att Stanleys initiativ kom till stånd och att Jesus lyftes fram som en motvikt till allt annat som lyfts fram. Men jag var inte så här till sinnes som jag är i dag.
Nu är jag förväntansfullt glad som ett barn som lovats ett besök på Tivoli. Jesusmanifestationen eller Jesusfesten, som jag upplever det, är en underbar händelse i sig själv. Den är ingen motvikt den är en förvikt (om detta ord nu fanns). Flera namn i programmet har jag relation till. Så Guds välsignelse till dig Pancho när du sjunger på Mynttorget, blås in Jesu glädje, City brass, på Stortorget och gläd dig i anden Stanley, du som vägrar att somna in och bli pensionär.
I morse vaknade jag i denna sprudlande glädje och med Apostlagärningarna 3:11. Men nu har du väl ändå börjat fabulera bibelord tänkte jag, men så tänkte jag en gång till.
”Då mannen höll sig till Petrus och Johannes, skyndade allt folket fram till dem i den pelarhall som kallas Salomos pelarhall. De var utom sig av häpnad.” Det handlade om ett helande under.
De var utom sig av häpnad! Så blir mötet med den uppståndne frälsaren när vi möter Honom i händelser som sker i samma kraft som uppreste Jesus från döden, och vi har fått ett löfte att själva vara verksamma i denna kraft.
Så tåga, sjung, spela och gläd er för den uppståndne Messias vill åter igen visa vem Han är, och nu i ”Mynttorgets pelarhall” samt på många andra platser.
Bilden visar mitt frukostbord på verandan i Löderup.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar