Var beredd att lämna allt

Elim i morgonsol

I dag ska jag få vara med ledarskapet i Elim, Simrishamn, i ett samtal om framtid. Jag vaknade med detta i huvudet. Jag har varit i bön för Österlen under årtionden och ser inom mig hur den segrande församlingen ser ut. Men Herren betonar starkt att tona ner denna bild och gå in i ett stilla starkt samtal där Han utmejslar det som ska bli synligt.

I söndags predikade Ingmar Aronsson från Malmö i Elim. Bland annat utgick han från ett stycke i Apostlagärningarna där Paulus kallas till Europa. Han betonade att Paulus kallelse var i personlig form, men när det handlade om genomförandet, så var det i vi-form.

Jag tänker då: Kallelsen är personlig men genomförandet är en gemensam sak för flera personer, alla med personliga kallelser. Profeten Elia på sin tid trodde sig ensam vara kvar av Guds tjänare, men Herren visste annat.

Församlingars kallelse är individuell, men när det gäller genomförandet så är det en sak för den globala församlingen.

Bibeln lyfter fram att vi ska lyfta upp varandra, hedra varandra. En församling bör ”vimla av upplyftanden”. Samma sak för församlingar, de bör lyfta upp varandra, inte konkurrera.

Rubriken om att ”lämna allt” kommer sig av att Herren prövade mig på vad som är viktigt i mitt liv. Vilka saker som gett mig framgång och bekräftelse och så frågade Han stilla om jag var beredd att lämna detta om Han så ville. Han sa inte att jag skulle lämna det, bara frågade om min vilja att lämna.