Bild: Så här såg jag ut på den tiden jag spelade tuba.Nu är 10% av den hundra dagarna tillända. Vilka förväntningar hade jag och vad har hittills hänt?
I mitt inre har jag önskat få uppleva den helige Andes närvaro och kraft i en omfattning jag inte hade en aning om vara möjligt. Jag önskade också att få hjälp att koppla greppet på beteenden som inte är värdigt ett helgat liv. Ut ur detta skulle komma ett tjänande som påtagligt påverkar den omgivning jag befinner mig i.
Under flera år har jag haft bilden av en rutschbana där jag sätter mig att åka och förväntar mig en viss längd och en viss fart, men under tiden jag åker inser jag att banan är vida längre än jag trodde och farten många gånger högre än vad jag förväntat mig. Detta ser jag som en bild av den helige Andes närvaro i mitt liv.
De tio första procenten har innehållit en djupare Gudsnärvaro och ett flertal tilltal. Störande beteenden har inte funnits på plats. (De hittills kända i varje fall.) Vidare har jag med gjort många val som känts harmoniska i förhållande till mitt lärjungeskap. Ett antal kontakter som legat på kyla har värmts upp och fler är på gång. Ordning och reda i mitt jordiska liv har markant ökat. Jag har känt glädje i att åtgärda det som inte syns vid första anblick. Till exempel att städa höga ytor som ingen ser.
PS Min fru frågade om jag hämtat inspiration till just 100 dagar av Niklas Piensoho som skrivit en bok om hundra dagar och svaret är att jag inte gjort detta medvetet i alla fall. Men jag hörde hans säsongupptakt i Filadeliakyrkan så antalet dagar kan komma därifrån, omedvetet. Denna fokusering på Jesus under hundra dagar som Filadelfia gör just nu är mycket glädjande. DS
I mitt inre har jag önskat få uppleva den helige Andes närvaro och kraft i en omfattning jag inte hade en aning om vara möjligt. Jag önskade också att få hjälp att koppla greppet på beteenden som inte är värdigt ett helgat liv. Ut ur detta skulle komma ett tjänande som påtagligt påverkar den omgivning jag befinner mig i.
Under flera år har jag haft bilden av en rutschbana där jag sätter mig att åka och förväntar mig en viss längd och en viss fart, men under tiden jag åker inser jag att banan är vida längre än jag trodde och farten många gånger högre än vad jag förväntat mig. Detta ser jag som en bild av den helige Andes närvaro i mitt liv.
De tio första procenten har innehållit en djupare Gudsnärvaro och ett flertal tilltal. Störande beteenden har inte funnits på plats. (De hittills kända i varje fall.) Vidare har jag med gjort många val som känts harmoniska i förhållande till mitt lärjungeskap. Ett antal kontakter som legat på kyla har värmts upp och fler är på gång. Ordning och reda i mitt jordiska liv har markant ökat. Jag har känt glädje i att åtgärda det som inte syns vid första anblick. Till exempel att städa höga ytor som ingen ser.
PS Min fru frågade om jag hämtat inspiration till just 100 dagar av Niklas Piensoho som skrivit en bok om hundra dagar och svaret är att jag inte gjort detta medvetet i alla fall. Men jag hörde hans säsongupptakt i Filadeliakyrkan så antalet dagar kan komma därifrån, omedvetet. Denna fokusering på Jesus under hundra dagar som Filadelfia gör just nu är mycket glädjande. DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar