Bild: Sören Stadell, till vänster, och Bengt Jörnland under bönehelgen på vandrahemmet. Maj 2006
Jag drömde i natt om att jag tillsammans med en god vän öppnade natthärbärge för uteliggare i Stockholm. Det var inte helt lätt i drömmen. När jag vaknade så for jag till Simrishamn för bön. Men inte så mycket om detta, för i dag tänker jag uppehålla mig vid ett av mina föredömen.
När jag i slutet av nittiotalet var ansvarig för bönetjänsten i Centrumkyrkan, Sundbyberg, så anordnade jag ett seminarium om bön. Jag sökte en föredragshållare och min pastor Stanley tipsade om prästen Sören Stadell. Det var första gången jag mötte Sören men det har blivit fler kontakter sedan dess. Jag räknar Sören som en av mina personliga vänner. Å andra sidan tror jag det är lätt att lära känna och bli vän med Sören. Aldrig har jag hört honom säga ett ont ord om en annan människa.
Han verkar helt fascinerad av varje människas berättelse och behöver inte lyfta fram sin egen livsberättelse, trots att denna är helt fantastisk. Läs hans bok ”Livet längtar i mig” så förstår du vad jag talar om.
Jag upplever Sören som ett föredöme i tro och tillit till den helige Ande. Därför kändes det absurt när han en gång bad mig ”Börge, bed för mig att jag ska få mer tro”. Men jag har lärt mig detta; att den som verkligen har tro, ser sig sakna tro och den som verkligen är ödmjuk ber om ödmjukhet.
När Sören pensionerade sig som präst så ville han påskynda Jesu återkomst genom att nå onådda folkgrupper. Trots darrande händer p.g.a. Parkinson ger sig pensionären iväg till Sibiriens och Kinas utkanter. Guds ledning för honom till små byar och evangelisation nära människor.
Han och hans unge medresenär säger vid ett tillfälle: Vi ska bara tala om våra behov inför Herren, inte inför andra. När de ska lösa ut biljetter i Moskva så var de redan betalda. Men många fler tecken på Andens närvaro in i minsta detalj följer Sören genom hela livet.
Vi hade en bönehelg på vandrarhemmet med representanter från Katolska kyrkan, Svenska kyrkan och pingstväckelsen. Det var underbart och som avslutning ledde oss Sören, inspirerad av den helige Ande, i en ringlande långdans genom lokalerna. En sådan präst gillar jag stort!
Möte med människor som tydligt uppvisar den helige Andes frukter, lämnar mig aldrig.
När jag i slutet av nittiotalet var ansvarig för bönetjänsten i Centrumkyrkan, Sundbyberg, så anordnade jag ett seminarium om bön. Jag sökte en föredragshållare och min pastor Stanley tipsade om prästen Sören Stadell. Det var första gången jag mötte Sören men det har blivit fler kontakter sedan dess. Jag räknar Sören som en av mina personliga vänner. Å andra sidan tror jag det är lätt att lära känna och bli vän med Sören. Aldrig har jag hört honom säga ett ont ord om en annan människa.
Han verkar helt fascinerad av varje människas berättelse och behöver inte lyfta fram sin egen livsberättelse, trots att denna är helt fantastisk. Läs hans bok ”Livet längtar i mig” så förstår du vad jag talar om.
Jag upplever Sören som ett föredöme i tro och tillit till den helige Ande. Därför kändes det absurt när han en gång bad mig ”Börge, bed för mig att jag ska få mer tro”. Men jag har lärt mig detta; att den som verkligen har tro, ser sig sakna tro och den som verkligen är ödmjuk ber om ödmjukhet.
När Sören pensionerade sig som präst så ville han påskynda Jesu återkomst genom att nå onådda folkgrupper. Trots darrande händer p.g.a. Parkinson ger sig pensionären iväg till Sibiriens och Kinas utkanter. Guds ledning för honom till små byar och evangelisation nära människor.
Han och hans unge medresenär säger vid ett tillfälle: Vi ska bara tala om våra behov inför Herren, inte inför andra. När de ska lösa ut biljetter i Moskva så var de redan betalda. Men många fler tecken på Andens närvaro in i minsta detalj följer Sören genom hela livet.
Vi hade en bönehelg på vandrarhemmet med representanter från Katolska kyrkan, Svenska kyrkan och pingstväckelsen. Det var underbart och som avslutning ledde oss Sören, inspirerad av den helige Ande, i en ringlande långdans genom lokalerna. En sådan präst gillar jag stort!
Möte med människor som tydligt uppvisar den helige Andes frukter, lämnar mig aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar