Vad är en människa att du bryr dig om henne?

Allt eftersom åren går så ser jag människor allt tydligare. När jag var ung trodde jag att i högre grad på människors yta, nu ser jag rakt igenom denna yta.

När jag kommer närmare Gud så ser jag människorna i Hans ljus. Kärlekens ljus. Inte duttidutt-kärlek, utan kärlek som bär. Att både se de fantastiska i människan och det som inte räcker till. Att trots bristerna fortsätta att älska.

Men så finns denna sammanblandning av kärlek och behov. Om jag säger mig älska en människa men i verkligheten är ute efter att tillfredsställa ett behov, så lurar jag mig själv.

I dag vill jag bara uttrycka detta. Det stora i att få vara en människa och att vara älskad av Gud. Att få leva i kärlekens glädjefyllda atmosfär, ett rum väl syresatt där det är lätt att andas.

OK jag förstår att invändningar kan finnas beroende på livserfarenheter. Även jag har sådana erfarenheter som vill dra ner, men likaväl vet jag att när Guds kärlek får omsluta mig och jag lever i och genom denna så är livet fantastiskt.

Jag återkommer snart med andra tankar som pockar på att få släppas ut.

Ansats inför hösten

Som du märkt har jag inte varit så flitig med skrivandet den senaste tiden. Det beror inte på att jag tappat intresset, snarare beror de på att vandrarhemmet kräver så mycket av oss de intensiva semesterveckorna. Sex veckor med ett helt fullbelagt vandrarhem. Från nästa vecka går vi in i en ny fas med färre gäster, för att sedan sluta med verksamheten i och med augustis utgång.

Jag känner en stark tilltro till vad Gud vill göra in nationen och i mitt eget liv. Min öppenhet för detta är stor ty det är så viktigt att leva mitt i livet, med stor glädje och nyfikenhet och med en levande gudsrelation.

Jag återkommer i nästa vecka med fler tankar. Andra bloggare tar paus p.g.a. semester, det gjorde jag också, men inte för att vila.

Tankar i en läderfotölj

Stilla sitter jag i min läderfåtölj. Tankarna är stilla och begrundande. I allt sorl i vår tid hur når människan fram till Gud? När det materiella fungerar så bra i vår del av världen, varför söka Gud?
Jag hör berättelser om människor i mängd som tar emot Jesus som sin frälsare. Över stora delar av världen. Men inte i Västeuropa.

Den känsla som strömmar genom mig är en lågmäld sorg. Jag vill så intensivt att människor ska se in i min frälsares ansikte, möta den gudomliga kärleken som strålar ut och förstå att livet får en ny dimension genom detta möte.

Domen finns där men långt borta för mig. Jag vet att jag ska möta Jesus öga mot öga och det vore skönt att ha ett perfekt liv bakom mig vid detta möte. Men så kan aldrig bli fallet för mig. Då är det tryggt att det finns ett löfte om benådning för alla som tar emot detta erbjudande.

Jag har så gott jag kunnat lämnat dömandet till Gud redan här i världen och den eviga domen överlåter jag helt till honom. Be mig inte förklara vilka som kommer att dömas till evig skilsmässa från Gud och vilka som kommer att leva i evig gemenskap. Detta ämne går utanför min kompetens och utanför alla människors kompetens.

Be mig däremot gärna att berätta om nådens erbjudande som finns tillgängligt här och nu. Om detta kan jag tala eftersom det finns beskrivet i Bibeln och eftersom jag själv tagit emot erbjudandet.

Hundra dagar tillända

Ser du noga efter, så ser du korset i den öppna dörren.
Bilden är från en av mina "bönealtaren",

Det är så viktigt detta, att dörren är öppen och att det är Kristus man möter när man stiger in genom den öppna dörren.

Mänskligt snällt snack kan låta fint men hos Jesus finns förvandlande kraft.



De hundra dagarna har gått till ända. Det blev inte någon festlig avslutning med kaffe och princesstårta utan ett lugnt konstaterande att nu har de gått till ända.

Dagarna kom till för att jag önskade en fördjupad gudsrelation. Jag tycker mig ha fått en sådan men också en stor medvetenhet om vad det är i mina val som för mig närmare Gud och vad som läggs som ett hinder för gudsrelationen.

Nu i slutet av de hundra dagarna så är jag inte någon andlig Tarzan som svingar sig i trons lianer. Nej tvärt om så är jag mycket medveten om mina begränsningar och svagheter. Men jag har en tro på att Gud ska låta mig blomma ut i min kallelse och jag har en stark tro på andliga segrar i vårt land.

Jag ser så mycket av brister i kyrkornas värld men också en ökande tilltro till Guds vägar.

Så böjer jag stilla huvudet och ber: ”Herre led mig dag för dag. Ske Din vilja – Låt Ditt rike komma”.

En dag då livet exponerades

Vi har några vänner på besök. En dag beslutade vi oss för att göra en utflykt till Köpenhamn. Vi skulle ta bilen till en järnvägsstation, parkera den där och åka vidare med tåget till Köpenhamn.

När vi närmade oss järnvägsstationen anade vi att något var på tok. Grupper av människor stod samlade som om de väntade på något. Några polisbilar syntes och en ambulans. Väl där hörde vi att en ung flicka kommit framför tåget.

Det sades att hon tagit sitt liv på detta sätt. Någon tyckte det var egoistiskt att orsaka så mycket för andra, genom sitt agerande, som om en desperat människa gör rationella val. Denna ifrågasättande replik exponerade en stor egoism hos den som uttalade den. Jag kände en sorg för flickan, hennes familj, lokföraren och de som blev närmsta vittnen.

Jag tänkte tillbaks på mig själv som ung, desperat efter en sviken kärlek önskade jag försvinna, men det blev bara en tanke. Ibland kan tankar på flykt vara lockande men detta är en illusion.

Nere i Spanien kom jag att möta en person vars unga barnbarn var fascinerad av detta med självmord. Läste böcker om temat och gick omkring och övervägde.

Det är så svårt att förstå, jag tycker att livet är rikt, men måste inse att desperationen kan stå och lura runt hörnet. Sedan funderade jag på existensens grund. Om jag ser mig som en produkt av slumpens agerande i en lång kedja av händelser så minskar motivet för att vilja vara en del av detta. Hamnar jag sedan i ett samhälle där det finns mer krav än reservationslös kärlek så kan det vara tungt.

Inte vet jag men tankarna far genom huvudet en sådan dag.

Senare mötte en av mina vänner en professionell ficktjuv och detta exponerade en annan mörk sida av livet.

Mitt i detta fanns livet med mycket sol, vänskap och saker att uppleva.

Kristen och företagare

Skulle den ekonomiska krisen uteblivit eller sett annorlunda utom det funnits mer kristna affärsmän?

En fråga med den innebörden ställde en journalist efter att ha besökt en stor kristen affärmannaorganisations internationella kongress. Fråga är intressant men svaret inte så enkelt.

Grabben i söndagsskolan gav Jesus som svar i helt fel sammanhang (i historien). För Jesus var rätt svar på alla frågor i söndagsskolan.

Min fru samarbetade med en affärsman under en tid. Han var inte kristen men levde efter en etik som var imponerande. Han var generös mot alla han arbetade med. Både med personligt intresse och i ekonomiska termer. Kom han i tvist med någon så fortsatte han inte “bråket” utan betalde för ett arbete som han inte var nöjd med, men skulle sedan aldrig kontakta det företaget igen. Den generösa inställningen fick till resultat att verksamheten flöt på, på ett bra vis. Han var noga med den moraliska innebörden.

Sedan jag blev egenföretagare har jag varit mycket noga med att inte handla i svart eller grå zon. När jag blivit lurad så överlämnar jag det till “Herrens rättvisa “ och går inte och grämer mig. Herrens rättvisa har jag sett i funktion. Det som blivit förorättad kommer att få kompensation och den som lurats kommer att få ett tapp.

Grundtanken för en kristen företagare är förvaltarskapet. Att se sig inlemmad i ett större sammanhang. Men det är inte självklart att jag som kristen hamnar där. Växer kärleken till pengar fram så spolieras mitt kristna liv, så även med kärleken till makten. Men har vi ett stort antal levande kristna som agerar som förvaltare med ansvar inför Herren, då förändras regionens och nationens ekonomi.

Det finns ett antal företag som kommit till i den andan och som vuxit till världsföretag, men inte alltid fortsätter den goda andan att verka.

Girigheten är smittsam vet jag av egen erfarenhet. Jag har aldrig varit bunden av pengar men det har funnits situationer då “bländande idéer” varit frestande. Men Herren har bevarat mig för detta.