lördag 20 december 2008

Till synes starkt yttre döljer inre kaos.

Nyligen satt jag och talade med en kvinna som hade varit nedtryckt av sin man under 26 år innan hon skilde sig. Misshandlad och till och med förhindrad att träffa sina släktingar.

En annan kvinna jag talade med, gled in i en kyrkogemenskap som gradvis förvandlades till en krävande och kvävande sekt.

Det mänskliga förtrycket är svårt att förstå. Bibeln undervisar om ”att sanningen ska göra er fria”. Bibeln talar också om utgivande relationer mellan man och kvinna, aldrig om kommandorelationer. Den ”församling” som inte klarar sanningen ljus är ingen församling.

Att vara så rädd att det ska upptäckas vilket ”liten lort” jag är, att det måste byggas upp skyddsmurar, införas påtvingande disciplin. Till och med våld införs, mental eller fysisk.

Så gör samhällen, så gör enskilda människor. I botten vilar alltid en kärna av något som inte får avslöjas. Murar kring diktaturer av olika slag.

Släpp taget, gå till Jesus och ta emot befrielse. Sanningen gör dig verkligen fri. Den dag dina dunkla hemligheter inte har grepp om dig börjar en ny vandring, en spännande vandring, en vandring i den Helige Andes kärleksfulla kraft. Befriad till ett nytt liv.

Nu är inte människan en ”liten lort” utan en skapelse till Guds avbild och djupt älskad av sin skapare. Men synden har en krympande effekt. På ytan kan vi vara kaxiga men under ytan så små. Men i den Helige Andes omsorg får vi växa till den människa vi var avsedda att vara.