Självklart att möta behoven!
Jag passerar St. Nicolai
kyrka på väg till bagarn.
Gud välsigne
denna gemenskap.
På väg till min bönestund passerar jag kyrkans huvudingång. Den består av två dörrar med vardera tjugoen små fönster. Under några dagar har det slagit mig att fönstren smutsats ner kraftigt, helt naturligt eftersom den är riktad mot en trafikerad gata. Då växer det fram. Kan jag passera genom dörren för att be och bortse från ett uppenbart behov?
Svaret är nej därför att bönen inte kan vara en isolerad företeelse, utan måste vara integrerad med mitt och församlingens liv. Det går att be medan man putsar fönster, så detta gjorde jag i dag. Nu skriver jag inte detta för att få beröm för att jag är så duktig. Andra medlemmar gör mycket mer för att hålla kyrkan i gång. Nej jag skriver det som en del av den undervisning som den helige Ande ger mig. Låt din bön vara integrerad med ditt handlande.
Inne i kyrkan efter genomförd putsning tar jag en tum vers i Bibeln och får: ”Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, så att ärans konung kan tåga in.” Psalm 24 vers 9. Det tyckte jag var roligt.
Det var också spännande med det samtal i går som jag fick vara en del av. Det finns så mycket längtan i Elims församlingsledning, en längtan till Herrens beröring av Simrishamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar