Gårdagen blev intensiv. Tillsammans med några danska fritidsfiskare hade jag ett kristet storband som gäster på vandrarhemmet. Städning som skulle vara klar, inköp för frukostar, ja mycket blir det.
Men Peter och jag hann göra en vandring i trakterna runt Dag Hammarskjölds gård Backåkra. Gården där han hade tänkt bo på sin ålders höst. Men det blev inte så. Fredsarbetet slutade med död i Afrika. Det finns en meditationsplats där ängarna sluttar ner mot havet. Pax, fred är inristat i en sten. En man som levde med sitt arbete som ett kall, på många sätt ett föredöme.
I vårt samtal kom vi givetvis in på Dags liv och på det sätt han relaterade sig till Gud. Men vi talade också om detta med i vilken grad vi är beredda att stå till Guds förfogande när Han vill göra något.
Jag menar skilt från mänskliga förväntningar om vad vi bör göra.
Det lustiga var att jag fick ett samtal med en av medlemmarna i storbandet precis på samma tema. Han hade varit pastor och missionär med dragit sig till baka. Kanske mest i besvikelse över människors sätt att hantera Guds arbete. Inte förlorat tron men glädjen i arbetet.
Inom mig ropar det högt: LÅT DET ÄKTA SEGRA – LÅT GLÄDJEN I GUD TRIUMFERA – LÅT MÄNSKLIGT SMÅSINNE DÖ FÖR ATT VISIONEN FRÅN GUD SKA FÅ LEVA!
PS Jag hann med även att lyssna på storbandets konsert. Det svängde grymt. DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar