Där satt han i sin prästutstyrsel och talade ett språk som för mig lät mycket främmande. Jag fick känslan av ortodox präst. Han ville berätta för muslimer att Guds nåd och kärlek finns som en verklighet. Ett snabbt klipp i TV:n och där står ett gäng ungdomar och lovsjunger Kristus på svenska. Det är klädda på rätt sätt, har rätt T-shirt och rätt frisyrer. Kontraster inom tron.
Jag tror det är så här: Gud vill ha tillbedjan från varje grupp oavsett vad de tror är rätt framtoning i livet. Laestadianer genom tystnad och enkelhet. Rockungdomar genom svängig musik. Idrottare genom jublande rörelser. Nunnor genom innerlig bön och uppgivande.
Gud har skapat människan och älskar den mänskliga mångfalden. Han vill möta var och en där de är och Han vill att vi ska bejaka mångfalden i Kristus. När vi kan glädja oss åt rikedomen i Guds skapelse så ler Gud ett välkomnande leende. Gud är dessutom humorns källa men jag tvivlar på att Han är ironins källa.
På vägen till vandrarhemmet för att laga frukost så tonade sången inom mig. Hans nåd är oändlig................
Jag sjöng ut den och fylldes av denna glädje. Guds nåd är oändlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar