Dag ett av hundra

Sedan några dagar har jag burit tanken om en överlåtelsetid där jag söker mig närmare Gud. Hundra dagar närmare Gud. Först tänkte jag då bön och fasta men jag känner mig inte mogen detta.

I dag vaknade jag med tanken: Detta är dag ett av dessa hundra dagar och jag har inte alls klart för mig vad dessa hundra dagar innebär. Ett slags socialt experiment följaktligen. Vad spännande, Vad händer när jag överlåter till Gud själv att leda mig in i en överlåtelseperiod.

Tanke två dag ett, är att innan du gör något annat ta fram din Bibel och slå upp och läs Första Korintierbrevets andra kapitel. Detta visar sig bland annat handla om Guds vishet som är större än människors vishet. Om Guds Ande som penetrerar djupet i Gud själv.

Bibeln undervisar om att vi som tagit emot Guds frälsning är den helige Andes tempel, att den helige Ande bor i oss. Vilken svindlande tanke. Samme Ande som penetrerar djupet i Gud har tagit plats i mig. Då måste väl den första tanken för Honom vara, vilken grund vik Han hamnat i.

Jag tror inte denna tanke är den första tanken. Jag tror den första tanken är: Hur ska jag få Börge att helt ut omfattas av Guds djup. Få Börge att släppa taget om sin egen vishet för att vandra tillsammans med mig, för att utforska och uppleva hur det är att fullt ut vara förenad med den Allsmäktige. Ja leva ett rikt liv som en Kristi lärjunge.

Jag väljer att lägga med en bild på en blomma. Jag är ingen botaniker men tror att det är en backsippa jag fotograferat på ängarna vid Dag Hammarskjölds Backåkra. Jag hoppas det visar sig vara en vacker blomma som växer fram under dessa hundra dagar.