Det ligger nära till hands att säga att det var bättre förr. Detta med anledning av att jag för ett tag sedan såg humorprogrammet Parlamentets jubileumsprogram. I detta var det mest ett evigt skrikande med antydningar om sexuella bisarriteter.
Nu är det inte så att allt var bättre förr, för på franska revolutionens tid var det stora folknöjet att se huvuden skiljas från kroppen med hjälp av en giljotin och till denna nivå har man ännu inte sänkt sig.
Humorprogrammen återspeglar tidsandan. Kanske ligger de i framkant eftersom humorneffekter uppkommer när gränser överskrids. Det som flödar fram är en brunfärgad sörja där komikerna plaskar och stänker omkring sig och tycker att detta är toppen av underhållning. I bästa fall kan någon surfa mer elegant men det är samma bruna sörja som surfningen sker på.
I Bibeln talas om en dubbel ström av friskt vatten som flödar fram från Guds centrum och som skänker liv till allt omkring sig. Det talas också om en ström av levande vatten som flödar fram ur det inre från den som tagit emot Jesus. De klara rena strömmarna har sin källa i den helige Andes närvaro i vårt inre.
När du åker på en svensk väg kan du ibland se skylten: ”Vattentäkt, vid förorening ring 112”. Det är minst lika viktigt att hålla den inre vattentäkten ren och då handlar det om bön och vårdande av gudsrelation. Rent källvatten får användas för att tvätta bort smuts men blanda aldrig det rena vattnet med smutsig sörja när du ska släcka din inre törst. Det fungerar helt enkelt inte.
När jag tittar på komikern Petra Mede så känner jag intuitivt att hon inte ens tycker det är roligt att behöva leverera det hon levererar. Jag kan ha fel, men namnet Mede har för mig även andra beröringspunkter som inte har med Petra att göra. Kanske är det därför jag bestämt mig för att ”adoptera” Petra som mitt bönebarn. Jag ber att hon ska bryta sig ur mönstret och visa att en annan väg är möjlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar