I natt drömde jag att jag var delaktig i ett stort bankrån, men egentligen handlade drömmen inte om rånet utan om situationen efter rånet. Det fanns inget våld i rånet och min egen roll var att jag på något vis kom att bli involverad. Den som var drivande försvann åt ett håll och jag åt ett annat. Jag hade så mycket pengar att jag kunde leva gott på det. Ingen i omvärlden anade att jag hade stulna pengar och jag fann ett harmoniskt sätt att leva. Plötsligt slog det mig: Jag vill leva ett liv för Gud och om jag ska göra detta så måste jag gå till polisen och anmäla mig själv, ta ett fängelsestraff, för att sedan kunna leva för Gud. Detta var en sådan där dröm som har eftersmaken ”tur att det bara var en dröm”.
Men frågeställningen är relevant. Det dolda hindrar mig från att leva det liv jag vill leva, även om ingen annan har en aning och det fördolda.
En gång i en affärsmannasamling höll jag ett tal, med en matematisk uppställning, som visade att allt, både positiv och negativt, som multiplicerades med det som låg över tallinjen blev positivt. Men allt som multiplicerades med det som låg under tallinjen blev negativt. Över tallinjen fanns det som syntes, erkändes. Under tallinjen var å andra sidan det som doldes, hölls undan. Jag kallade det Guds matematik.
Gud låter allt verka till det bästa. Dock är vi utrustade med en fri vilja och ingen tvingar oss att föra upp det dolda inför Gud, och ibland inför människor, för att sedan kunna ta emot befrielse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar