Dröm, verklighet och befrielse

I den dröm jag befann mig i strax innan jag vaknade så var jag i bön. Jag befann mig i en stor kyrka, typ Svenska kyrkan. Från början var vi många som bad men mot slutet var det bara jag och min vän Pancho kvar i lokalen.

Hela mitt inre var fyllt av gudsnärvaro och jag tänkte att är det så här att be så kan jag be dygnet runt. Inom mig tonade en gammal sång fram och jag sjöng ut den i bön. ”Gå, gå skördeman gå, gå att den ädla säden så. Gå gå skördeman gå”. På avstånd hörde jag att Pancho stämde in i sången.

När jag vaknade var jag kvar i välsignelsen men nu var det dags att tillaga en tidig frukost på vandrarhemmet.

Beslöt mig för att räkna efter hur många dagar som nu gått av mitt experiment ”etthundra dagar närmre Gud”. Det är dag femtiosju nu. För ett tag sedan tänkte jag slut räkna eftersom jag upplevt ett andligt genombrott, en förändring av livsstilen, men sedan bestämde jag mig för att invänta och se vad som vidare händer. Allt började med en längtan och jag hade inga ambitioner att lyfta mig i håret. Jag sa bara: Herre jag vill. Ta tag i mig. Hjälp mig att göra rätt val.

I stort sett har jag gjort rätt val. Undantagen till detta bekräftar min mänsklighet. Något annat än en levande människa vill jag inte vara. Att leva är ett äventyr. Att leva med Gud är ett stort äventyr.

Får jag be för dig? I min ande upplever jag att flera av mina läsare önskar fördjupa sin gudsrelation. Jag ber också att tunga skuggor från det förflutna ska jagas bort i och med att Guds närvaro lyser upp allt.

Jag ser en kvinna som ofta har förtvivlans tårar på väg att flöda fram men det är som om de stannar upp i ditt svalg. Fördämningarna vill brista men du vågar inte låta det strömma fram. Det blir i stället som en kramp. Du tror inte att detta mönster går att bryta eftersom det du varit med om så starkt präglar ditt div. Jag ber nu om ett möte med Jesus till befrielse. Tag denna bön till dig i tro. Du ska inte bli besviken.