De kristna har något att lära av ateisterna. Detta att med stor tillförsikt tro att deras sanning är grundläggande för livets sanning. På annat sätt går det väl inte att tolka ett förslag om att kyrkor inte skulle få påverka barn innan en viss ålder. Ett sådant förslag finns i den svenska debatten.
Du kan möta ett barns barnatro, för att ett antal år senare möta ett vänligt överseende barn, som i skolan lärt sig att tro att Jesus tillhör sagornas värld. Växte detta barn upp i ett neutralt samhälle?
Neutralitet är kännetecknande för Sverige politiskt sett. Vi har varit neutrala så länge att vi tror att det går att vara neutrala. Det går att välja att vara neutral i ett pågående krig, så länge de andra respekterar detta val. Sedan är det kört.
I den andliga världen går det inte att vara neutral. Det finns ingen zon utan andlig strid. Paulus talar om kampen mot andliga makter. Denna strid är inte mot ett fantasifullt sagans andeväsen, så som de kan beskrivas på film. Lika lite som Gud är en gammal man som sitter på ett avlägset moln i fantasins värld. Den andliga kampen är en realitet rakt igenom människors inre.
En människa som genom mötet med Jesus blivit befriad från onda makters påverkan vet vad det handlar om. Illusionen om en neutral zon är ett av satans bästa knep för att avväpna kyrkan.
Ett samhälle där ateisterna skapar spelreglerna för kristna är inget fritt samhälle. Lika lite som ett samhälle där människor med våld tvingas att ansluta sig till en viss religion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar