Jag skulle önska att vara en profetgestalt som med stor tydlighet förkunnade Guds vilja in i vår tid. Talade så tydligt att all snömos smälte undan, avslöjade de villfarelser som drabbat kyrkan.
Som talade med en auktoritet given av Gud och på ett sätt som gör att människor lyssnar.
Men nu är jag inte detta. Jag är "Mr Nobody". Norra Europas svagaste man.
Det märkliga är att Gud kallat detta svaga kärl att vara bönekrigare. Att vara med och riva murar.
Svenska språket har inget bra ord för denna tjänst. Förebedjare beskriver den inte helt. Det engelska ordet intercessor kanske är bättre. Översatt: förespråkare, medlare, böneman.
Men det är ju Jesus som är förespråkaren och medlaren. Vad kan läggas till detta? Just det inte mycket alls.
Att vara en i gruppen av människor som på guds kommando vandrar runt muren. Den mur som verkar omöjlig att passera, den mur som omger den stora staden.
Men det har hänt förr att murar rasar av guds kraft. "Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt omkring dem i sju dagar."(Hebr 11:30)
Så får vi stödja varandra i vår vandring runt muren. Det är inte vi som ska göra det. Det är Han som är alfa och omega, Han som alltid är, som ska göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar