I dag höll jag ett bibelstudium om bön, eller rättare sagt hur vi förhåller oss till tillbedjan.
Gud skapelsens ursprung och centrum är värd att lovprisas och detta är helt naturligt, eller borde vara naturligt för den som mött Honom. Men anledningen till att människan skapades är snarare Guds önskan till relation. En relation som fick hinder i och med syndafallet.
Men rakt igenom hela Bibeln är det tydligt att Gud söker relation och relationen upprättas i frälsningen och i den fortsatta vandringen i tillsammans med den helige Ande. När Jesus i Johannesevangeliets 17:e kapitel beder för lärjungarna så beskrivs den innerliga relationen tydligt.
20 Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord* kommer att tro på mig. 21 Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. 22 Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: 23 jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar