Herren kallar dig!

I juni, i pingstkyrkan i Eskilstuna, så hörde jag en man berätta om något som nu, på morgonen, lever i mitt inre.

Mannen som berättade hade relation till Kina och han talade om ungdomar på en bibelskola i Kina som brinner för att gå som missionärer till Sverige.

Herren kallar vem han vill, var som helst i världen, till att utbreda Guds rike. Hur svarar du och jag på den kallelse vi får. Det finns inga geografiska gränser för Guds rike. Det finns inte heller någon åldersgräns för vem Han kallar. Vare sig uppåt eller nedåt.

Varje människa som lägger sitt liv i Guds hand och som är beredd att följa Honom, innebär en stor skillnad i vår värld. Alla har en uppgift ända till sitt sista andetag.

Men ingen frågar efter mig kanske du säger. Jag känner mig förbrukad. Rutinerna rullar på och inget speciellt inträffar. Möte i kyrkan, kyrkkaffe efteråt och var och en går till sitt.

Ser du din omgivning som ett missionsfält? Frågar du Herren vilken handling du ska göra för att något ska hända på ditt missionsfält? Hinder som ska forceras finns alltid på missionsfälten.

De kinesiska ungdomar som har kallelse till Sverige kommer att möta hinder. Deras motiv kommer att ifrågasättas. Det är inte självklart att de kommer att få tillstånd att resa in i landet.

Kommer de väl in i landet så kommer de att möta en lokal kyrka. Kommer denna kyrka att öppna armarna för dem Herren har sänt? Det finns många exempel från historien som visar på självgoda kyrkor som avvisar all inblandning utifrån. Kyrkor som ser sig förvalta den enda sanningen.

Kyrkohistorien är också fylld av människor som med Herrens hjälp forcerar alla hinder och som leds till att innebära välsignelse för den ort dit de kallats.

Låt dig aldrig besegras. Lyd inte jantelagen, ty den kommer inte från Herren. Varje människa är viktig och har betydelse. Herren har en väg för varje människa som vill gå denna väg.

bloggen finns också på

bonehuset.se
tillsammans med annat material