Jag reser snart hem till Sverige och den svenska valrörelsen. Här i Spanien märks den inte. I går såg jag ett spanskt tv-program som visade en del av utelivet i min spanska stad, Fuengirola. Inslaget gjord mig ledsen och stridslysten. De krafter som fångar människor till ett så felaktigt liv måste bekämpas i bön.
Samma sak kan säkert sägas om Sverige och jag känner kallelsen till bön för båda mina länder.
Jag har en förkärlek för tydliga politiker som Annelie Enochsson. Hon har också en syn på mellanöstern som jag delar. Om jag vore göteborgare skulle jag kryssa in henne i riksdagen.
Svensk politik är så förutsägbar att inget förloras på en missad valdebatt. Ett samarbete mellan Mona Sahlin och Lars Ohly är ett skräckscenario så på vilken sida jag lägger min röst är klart. Jag behöver därför inte se valdebatterna och detta känns som en befrielse. Mer tydliga politiker som inte bara talar taktiskt och jag blir tittare igen.
Nog om politik. Detta är inte en politisk blogg. Men politiken kommer att forma hur jag kan leva ut min kristna tro. I vilken grad religionsfrihet kommer att finnas. Den kristna församlingen kommer att överleva alla politiska beslut eftersom den har den helige Ande som sin rådgivare. Men politiken styr i vilken grad jag kommer att möta stöd eller förföljelse.
Bibeln uppmanar oss att be för alla makthavare oavsett om de är bra eller dåliga. De dåliga är kanske ändå mer beroende av ett gudsingripande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar