Denna vecka är jag i Stockholmsområdet och besöker bland annat min "hemförsamling" Centrumkyrkan i Sundbyberg. Jag har också möten med människor och på lördag ska jag vara med på en ICCC-konferens om Burundi.
Den bön jag har är att inte vara en grinig gubbe. Jag vill ha ett öppet kärleksfullt sinne för vad Gud gör genom olika människor. Hur lätt är det inte att lägga till "men så borde det vara" eller "med detta är inte bra". Det lilla tillägget som begränsar mitt stöd och förvandlar mig till en domare över vad människor gör. Visst är det så att urskillning måste till. Allt som sker är inte gott. Alla visioner ska inte genomföras.
Jag talar inte om detta, jag talar om mitt sätt att förhålla sig till vad som sker. Om jag ser till att det inte handlar om att jag måste bekräftas utan att jag i stället är nyfiket, kärleksfullt öppen för vad Gud vill göra, då är mycket vunnet.
Under en lunchbön fick jag visionen att "min hemkyrka" skulle få gå in i en sådan tid att hundraprocentigt stöd för vad Gud gör genom olika människor.
När jag skriver detta så är det inte någon kritik eller motsatsförhållande jag berör. Nej det handlar om en nåd att gå in i en ny dimension av Guds kärlek och rensa bort något de flesta av oss bär inom oss.
Känner igen mig, har nog också bett den bönen =)
SvaraRaderaBörge! Jag blir glad när jag läser dina tankar. bl.a. om att nyfiket kärleksfullt vara öppen för vad Gud vill göra genom andra människor.Denna Guds dimension, som vi väl önskar att av nåd få vara i. Med tacksamhet tänker jag nu på att Guds tankar är högre än våra tankar o.s.v. och.. att Han har användning för oss alla Så min bön är: Herre led oss varje dag. i din vilja vill vi va o.s.v.
SvaraRaderahälsar Birgit