tisdag 6 mars 2012

Känner du dig ensam med din längtan?

Överallt möter jag dem, kristna med en stark längtan att komma nära Herren och med en föresats att allt mer leva ett överlåtet liv. Nära sin frälsare.

Det är också vanligt att de känner sig ensamma i det sammanhang där de finns. Ord som "överdriver du inte" eller "vi lever i ett samhälle som ställer andra krav - nu är det nya tider" de orden ger sorg.

I alla tider har väckelser börjat med att Gud lägger ner en längtan i människor som söker Honom. Denna längtan är så stark att den inte går att välja bort om du lever i en fungerande gudsrelation. Låt oss kalla längtan för en passion. Det är oftast inte de som kämpar för att synas på estraden som bär denna passion, Det verkar som om Herren gärna väljer kvinnor "med grått hår" som sina frontkämpar inför väckelsen. Mer än en gång har det varit så.

Profeten Elia var övertygad att enbart han själv var kvar i kampen:

 Och se, då kom en röst till honom som sade: "Vad gör du här, Elia?" 14 Han svarade: "Jag har verkligen nitälskat för HERREN, härskarornas Gud. Ty Israels barn har övergivit ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv." (1:a Kung 19)

Så kan du och jag också känna. "Det är bara verksamhet som pågår, var finns evangeliet?" "Varför vill ingen komma till bönesamlingar?" Mötet mellan passion och ljum kristendom känns bedrövande hos den som fått passionen. Men profeten Elia fick erfara att Herren även hade andra profeter på spåret och samma sak får vi inse. Herren har sin väg och den växer sig till i det han lagt ner i många människor.

Vi vet, med all rätt, att väckelsen inte kommer genom koncept eller andra mänskliga tankar. Ett tag rör de välmenande koncepten upp dammet som sedan lägger sig till rätta igen. Men de som tar fram koncepten gör det med god avsikt. De tror att de ska göra det i egen kraft, men så småningom går de in i väggen. För så tufft är det andliga klimatet att det endast är Herren själv som kan bana den nya vägen eller ska vi säga öppna välsignelsens slussar.

Den som fått passionen ska stå kvar i denna och inte brytas ner av omvärldens reaktioner. Men du är inte i kamp mot den ljumma kyrkan, utan du är i kamp för den ljumma kyrkans förvandling, genom att i bön vara i kamp mot mörkrets krafter. Seger vinns inte genom hårda ord mot andra kristna utan genom att Guds kärlek kanaliseras genom dig. Du blir en pelare i din kyrka, som ingen kan rubba, eftersom det är Guds kraft som finns i dig. Är du lyhört kommer du att finna andra kristna som du kan knyta nätverk med, i den helige Andes kraft.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar