Falsk eller äkta ödmjukhet

I gårdagens inlägg talade jag om äkta ödmjukhet. Den äkta ödmjukheten är så viktig, för den får mig att inse att det är genom Jesus allt sker på trons väg. När jag inser detta så ställer jag inte mitt ego i vägen för vad Gud vill göra.

Men det finns också en falsk ödmjukhet och om denna talar aposteln Paulus i andra kapitlet av Kolosserbrevet.

Låt er inte fråndömas segerkransen av någon som ger sig hän åt 'ödmjukhet' och går upp i syner av änglarnas tillbedjan och som utan orsak är uppblåst i sitt köttsliga sinne  och inte håller sig till honom som är huvudet. Från honom får hela kroppen den tillväxt som Gud ger, stödd och sammanhållen som den är av sina leder och senor. Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: "Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på". Och detta gäller sådant som är bestämt att användas och förbrukas, efter människors bud och läror  Detta uppfattas visserligen som 'vishet', med sin självvalda gudstjänst, sin 'ödmjukhet' och sin späkning av kroppen, men det har inget värde utan är bara till för att tillfredsställa det köttsliga sinnet. (Kol 2:18-23)

Gud har skapat oss till människor och vill att vi ska leva som sådana. Inte underordna oss osunda religiösa regelverk och framför allt inte underordna oss vår egen lust att straffa oss själva för vår ofullkomlighet. Genom Jesus försoning på korset blev vi befriade till att leva i frihet tillsammans med Kristus.

Vi behöver inte "hjälpa Jesus" att göra oss goda genom att fortsätta att straffa oss själva för synden. Det straffet tog Han på sig. Kom ut i den frihet till vilken vi är kallade.

När vårt sinne är tillsammans med Jesus så "ställs vi om" till ett helgat liv. Att leva nära Jesus och fortsätta att välja syndens väg är en omöjlighet. Att falla i synd är inte en omöjlighet för oss, dessvärre, men att välja syndens väg när man omsluts av Jesus sinnelag.

Eller som Calle Öst sa: "Om du faller efter vägen, det ju mänskligt är, res dig upp ty Bibeln säger, det gudomligt är."


Den falska ödmjukheten kan vara en ursäkt för att inte ta ansvar för att vara den människa du skapats till. Vi är alla olika och Gud är så hänsynsfull till vilka vi är och till vilka gåvor vi fått. Den goda förälderns glädje över att finna vem barnet är, det barn vi älskar. Den goda föräldern vill se sitt barn utvecklas.