onsdag 7 oktober 2009

"Vad menar du med avskalad tro?"

En av mina läsare av denna blogg ställde frågan till mig: ”Vad menar du med avskalad tro?”. ”Du talar om att du fått en avskalad tro.”

Det har varit naturligt för mig att använda detta uttryck.

Jag lämnade en gång i tiden min tro för att jag trodde det var något jag var uppfostrad till. Jag såg bara att det var en skillnad mellan verkligheten och undervisningen, både hos mig själv och andra.

När jag kom till tro igen var det genom ett gudsmöte som visade för mig att detta med Gud, Jesus och frälsning var sant. Men jag fick däremot inte reda på att allt vad jag fått lära mig var sant.

Allt eftersom livet som kristen gick vidare så mötte jag mycket av det jag hade i ryggmärgen från det jag var liten. Dessutom höga krav på mig själv att vara en värdig kristen. Att leva upp till det jag fått lära mig, kanske det andra förväntar sig eller framför allt det jag själv förväntar mig.

Eftersom jag som alla andra är en människa med styrka och svagheter så är risken stor att besvikelser uppstår.

Partiledaren Göran Hägglund i Sverige talade om den ”vanliga människan”. Jag vill här tala om den verkliga levande människan, en människa som står som den är inför Gud och för en sann dialog. Precis som den människa den är.

I alla kyrkor har vi tillfört traditioner. På gott och ont. Även det som är gott kan vara ett tillägg i förhållande till det Gud givit oss. Ett tillägg i all välmening, men ändå ett tillägg.

Att ha en avskalad tro innebär för mig att vara avskalad som människa, så sann som jag bara kan och att försöka att inte vara uppbunden av det som traditionen lagt till. Bibeln talar om tomma kärl som fylls.

Traditionen kan betyda mycket för en människa och jag respekterar detta, jag är inte utsedd till domare utan bejakar det som är viktigt för andra, bara det inte skymmer Guds väg. Gud möter människorna där de finns och har oändligt många sätt att närma sig en människa.

Det är ingen skammens situation att avskalad möta Gud. Han möter oss alltid med oändligt stor kärlek. Han vill vårt bästa. Han ser vår potential och vill att vi ska växa till ett vuxet Gudsförhållande. Den helige Ande är den som leder vår tillväxt. Kyrkohistorien är full av ”vändpunkter” där det helige Ande tillåts föra in människor på nya banor.

Så, vi är människor och inga kristna prototyper. Vi har en stor och levande Gud. Hela förrådskammaren är öppen och Han vill dela ut av sina välsignelser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar