onsdag 14 oktober 2009

Ett samtal i vår tid.

Ett samtal med en yngre kvinna. Vi talade om att uppleva Gud och hur man kan veta att Gud finns. Hon hade alltid haft en tro på Gud och vid många tillfällen upplevt ett slags gudstilltal som lugnat henne i viktiga livssituationer.

Jag talade om Jesus som den enda vägen till Gud och där fanns en skiljelinje mellan oss. Denna skiljelinje är tydlig och typisk för vår tid. Talet om Jesus kan nästan vara provocerande.

Då jag säger att Jesus undervisning om Guds väg är mycket tydlig så kommer motargumentet att Bibeln är skriven av människor och att texterna utvalts av människor. Detta argument är också typiskt för vår tid och finns delvis även inom kyrkan och innebär även där en skiljelinje.

Visst kan jag hålla med om att människors tolkningar kan vara subjektiva men att Jesus undervisning skulle återgetts felaktigt finns det inget som pekar på.

Undervisningen att Han skulle vara en del av Gudomen och vägen till Gud var inom judendomen mycket provocerande och i grunden anledningen till dödsdomen mot Honom. Varför skulle detta återges felaktigt om så många kände till vad som hänt? Att Jesu ord bevarades noggrant inom de kristna leden är en självklarhet, de var ju heliga. Förskjutningar i texterna skulle leda till debatt. I rörelsen talade man om vägen. Vägen till Gud.

Undervisningen om denna väg är en skiljelinje och den är provocerande för den som inte ser det stora erbjudandet, utan i stället ser undervisningen som ett försöka att skapa monopol på den sanna religionen.

Jag tror visst att Gud talar till människor som vänder sig till Honom oavsett i vilket sammanhang de befinner sig. Han agerar som Han vill och älskar varje människa, men det ändrar inte på att Han anvisat en väg genom Jesus och att Jesus själv säger att det är den enda vägen. Så tror du på Jesus går detta inte att undvika.

En annan sak är hur Guds dom kommer att vara på den yttersta dagen. Om detta tänker jag inte spekulera. Jag söker den nåd jag kan få.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar