Tror du på en andevärld?

I västerlandet tror vi inte på en andevärld. Vi tror på det vi fysiskt kan ta på och vi tror att det finns förklaringar på allt, om vi studerar den fysiska världen.

Människan är skapad till att vara Guds avbild i den fysiska världen, den värld vi kan ta på, den som finns nära oss. Vi är inte skapade till att leva som "andeväsen" men vi är skapade att leva i relation med Gud och Han är ande, så undervisar oss Bibeln. Människan som föds på nytt, genom att mottaga frälsningen, är kallad till en vandring med Gud. En vandring i världen men inte av världen.

Tidigt i kristendomen kom gnosticismen fram. Förenklat, en villolära som lyfte fram det andliga separerat från det fysiska och med det andliga som det viktiga.

Bibeln däremot talar tydligt om att leva "ett vanligt mänskligt liv" men att leva det i relation med Gud. Att leva med den helige Ande som rådgivare och vän. Kallade till ett prästerskap och ett konungaskap, inte genom egen prestation, utan genom Guds kraft. Vi är kallade till att vara ett salt i en värld som utan detta salt kommer att ruttna. Varje människa som lever i en sann relation med Gud är en starkt faktor som påverkar sin omgivning. Du behöver inte stå och predika i gathörnet, (vissa har den kallelsen), att leva ett vardagsliv med Gud påverkar din omgivning helt automatiskt.

Vi är kallade att i bön kämpa mot andemakter, inte i egen kraft, men i Guds kraft.

I natt upplevde jag en speciell kallelse att be för två kvinnor jag känner. Den ena finns på en annan kontinent och ser sig själv som någon slags hindu-präst. Den andra finns i europa och har buddistisk anknytning.

Jag ropade till Herren, hur ska jag be? Du har lovar att den helige Ande ska leda våra böner när vi inte vet hur vi ska be. Bönen formades till att binda makter och frigöra människor. I samma andetag ropar jag om att inte själv vara bunden, utan fri i Guds nåd. Bön från en inbillad hög ego-platform har ingen funktion. Att vara ödmjuk inför Herren är ett livsvillkor för en förebedjare.

Inom vissa svenska kyrkor blandar de andlighet friskt. Impulser från österländsk andlighet vävs ihop med en urvattnad kristendom. Övningarna ses separerade från sitt andliga ursprung och eftersom det inte finns en tro på andemakter, så finns heller ingen oro för inflytande från en ond andemakt.

Bibeln talar om den andliga kampen och Jesus själv drev ut demoner. I modernt språk har ordet demon mer kommit att beteckna "hjärnspöken" än en verklig andlig person.

Förebedjare, förbered dig på en allt starkare andlig kamp! Ondskans makt ska brytas. En väckelse ska flöda fram. Den helige Ande ska öppna låsta dörrar.