Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. (1 Petr 2:9)
Att kristna som grupp kallas för konungsliga och präster kan i modernt språkbruk kännas "väl mycket on". Är detta förenligt med den ödmjukhet Jesus undervisar om?
Men tänk på ordens betydelse en gång till.
Att vara präst innebär att stå inför Gud i en tjänst för sin omvärld. Prästen har en förmedlande uppgift. Att "förkunna hans härliga gärningar" säger texten. Att mitt i vardagen representera gudsrikets seger och ett befriande budskap om frälsning.
Att vara konungslig innebär att ha ett territoriellt krav. Egentligen samma krav som finns i Herrens bön: Att Herrens vilja ska ske på jorden på samma sätt som den sker i himmelen.
Detta krav på territorium är ett omtvistat krav. Det finns en fiende som vill hävda att han är ägare av territoriet och många företeelser på jorden verkar bekräfta hans anspråk. Men som konungsliga representanter lever vi i medvetenhet om segern på Golgata och vägrar acceptera ockupationsmakten.
Sätt ner foten i din ort, i ditt land och res ett bönealtare till Herrens ära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar