Runt bordet med vitsipporna satt en grupp människor och talade om tro, livet och när vi sedan bad var Gud så nära.
Jag är för närvarande i min hemstad Stockholm. Medan jag väntade på min fru stod jag lutad mot en kvarglömd sandlåda och tittade på människorna som passerade.
Att uttrycka sin personlighet verkar vara grundtemat i modet. Människor exponerar sig i en tumlande dans.
Jag överfölls av en kärlek till mänskligheten även om jag klart såg skavankerna och såren. Mitt i vimlet stod en kille och delade ut visitkort om Jesus. Bara en av alla tankar och filosofier som blåser igenom stadslandskapet? Något som tas emot eller förkastas. Utgivande kärlek eller konsumtion av identitet?
I debatten försöker humanisterna att skjuta religionerna i sank. Och media spelar med i en falsk vals.
Sorgligt att se hur religionen humanism tas som en sanningskälla.
Jag vet inte vad den ensamme killen med Jesus-visitkorten representerar. Sig själv eller någon grupp.
Däremot vet jag att mötet med Jesus kan bli livsförvandlande. Det vet jag av egen erfarenhet.
I skaparens hand växer människor till och jag ser dem som vackra blommor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar