Sätt på dig ditt bälte och följ mig

I går var jag på församlingsmöte i Elim, Simrishamn. Jag skyndade mig direkt från Spanien-flyget. Kände bara att jag skulle vara med. Det var ett fint samtal om vad den lilla gruppen vill göra för att människor ska få möta Jesus. Många tankar, en del helt mänskliga och och en del säkert gudsinspirerade.

I dag på morgonen längtade jag intensivt till att vara i bön så jag åkte tidigt in till Simrishamn och var ensam i bön i kyrkan. sedan växlade jag några ord med min vän bagare-Allan och åkte hem till en frukost med Allans goda bröd i påsen. Vilken livskvalitet.

I bönen släppte jag alla ord som sagts till golvet och sökte enbart Herrens ansikte. Jag släppte alla tankar jag har om hur allt ska vara och ske och var enbart inför Hans ansikte. Så starkt kom orden från aposteln Petrus befrielse ur fängelset. Sätt på dig ditt bälte. Tag på dig dina sandaler och tag på manteln och följ mig. Vakt ett passerades, vakt två passerades och den stora järndörren öppnade sig av sig själv. Väl ute insåg Petrus att han befann sig i en verklighet befriad från bojor. Sedan lämnade ängeln honom och han gick själv till sina vänner, som inte fattade vad som hänt. Det omöjliga blev verklighet sedan bojorna lossnat! Detta tog jag till mig av morgonens bön.

Jag har gått in i bön för ett insänt böneämne som har en tungt inslag av andlig kamp runt en synd som döljs av förljugenhet i ett kristet sammanhang. När synden kopplar greppet på någon som på ytan befriad leder den till stor destruktivitet och fienden är mån om detta att mönster inte ska brytas. Det kan jag känna igen från mitt eget liv, mönster av detta slag måste brytas i Jesu Kristi namn. Bojor ska lösas!

Ängeln stötte Petrus i sidan och väckte honom och sade: "Skynda dig upp!" Då föll kedjorna från Petrus händer, 8 och ängeln sade till honom: "Sätt på dig bältet och ta på dig sandalerna." Petrus gjorde det, och ängeln sade: "Ta på dig manteln och följ mig." 9 Petrus gick ut och följde honom, men han förstod inte att det som skedde genom ängeln var verkligt utan trodde att han såg en syn. 10 De gick förbi den första vakten och så den andra och kom sedan till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. Så kom de ut och gick längs en gata, och plötsligt lämnade ängeln honom. (APG 12)