Jag gillar inte det ockulta i någon form. Nyandlighet, spådomar, ja vad det nu kan vara.
Har gjort det förr och gör det nu igen. Går och beder framför det jag vet är ockult verksamhet. Nu handlar det om ett stort kontor för en spådomskonsult.
Det är inte så att jag dömer människor som söker sig fram till andliga upplevelser. Det handlar inte om detta. Tvärtom har jag mött många människor som blivit mina vänner i sådana sammanhang. Jag har fortfarande efter det att jag blivit kristen fortsatt att ha kontakt med människor som jag mött där. Fast en del relationer har inte klarat av att mitt liv svängt om.
I det program för personlighetsutveckling, som jag gick igenom när jag var yrkesverksam, fanns aktiv meditation. Nu efteråt ser jag klart att det handlade om andra andliga makter än vad jag i dag vill ha kontakt med. Vissa av de avslappningsövningar som betraktas mer som gymnastik var ursprungligen en form av "andlig övning". Min erfarenhet av viss typ av yoga gör att jag uppfattar den som negativ andlighet.
Djävulens försöka att vilseleda innehåller alltid lockande förpackningar som ska föra människor in i sammanhang som inte leder till frälsning. Lugn och avslappning utan att möta Gud. Det är hela poängen. Skiljelinjen handlar om att se Guds väg för räddning (frälsning) eller inte. Det är där den andliga krigsfronten utspelar sig.
Vi som på något vis varit med om ockulta företeelser behöver bekänna detta som synd inför Gud och ta emot Hans förlåtelse. Inte ens glaset som vandrar på bordet är en oskyldig lek. Gränslinjen måste vara tydlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar