Kristi offer centralt

På väg genom Sverige från Skåne till Stockholm i min bil lyssnar jag gärna på Sveriges radios program ett. Jag får då del i många intressanta samtal inom många olika områden.

Bland annat hörde jag på Filosofiska rummet, tror programmet jag heter. Ett intressant samtal om liv och död. Förre ärkebiskopen K G Hammar var med och han passar bra in i den filosofiska traditionen. Jag har alltid haft ett intresse för filosofi men samtidigt inser jag att mänskliga tankar om existens är just detta - mänskliga tankar.

Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar (Jesaja 55:9).

Vilket inte hindrar att mänskliga tankar kan vara intressanta för att förstå människan.

Något K G Hammar sa fick mig att haja till. Om jag förstod honom rätt påstod han att Kristi död som ett offer inte fanns i kristendomen från början. Då var Kristi död en martyrs död, en som höll ut in i det sista. Värt att beundra. Kristus som offer kom först efter 600 år in i kristendomen.

Jag förstår inte vad KG Hammar menar. Johannesevangeliet skrevs långt tidigare och den innehåller: Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Världens mest citerade bibelvers. Att den handlar om offret är uppenbart.

En annan sak är att kyrkan under sin tveksamma väg från att vara enbart kyrka till att bli ett maktinstrument. kommit att hanterar Kristi offer på olika vis. Till och med sålt offrets resultat, förlåtelsen, som en handelsvara.

Men jag är helt övertygad om även de första kristna insåg att Jesus offer var centralt i det evangelium som förkunnades.

Även om mycket av det K G Hammar sa i programmet var intressant, så förstår jag att vår tro verkar ha helt olika utgångspunkter. Hammar talade mycket om den kristna traditionen och inte så mycket om sin kristna tro. Kanske beroende på att det var ett samtal om filosofi.

Min utgångspunkt är gudsmötet som skakade om mitt liv. En Gud som enbart finns som en mänsklig konstruktion, för att förstå och hantera livet bättre, intresserar mig inte. Finns han inte på riktigt så får det vara för min del. Men nu är det så att Gud finns och att han vill vara i relation med oss. Den innerliga relationen som Jesus talar om i Johannesevangeliets 17:e kapitel är en verklighet.

Tro inte på mina ord, men pröva, så får du själv se.