torsdag 27 september 2012

Våga vara i kallelsen

Min vän Sigvard Wallin höll ett bibelstudie i tisdags över "Paulus kallelse". Det var det första bibelstudiet i en serie på fem, om Paulus och hans förkunnelse. De andra fyra kommer under höst/vår i Turistkyrkan, Fuengirola.

Paulus var mycket medveten om sin kallelse och tog konsekvenserna av denna i sitt liv. En av de saker Sigvard betonade var att vi alla har kallelser och att vi bör lyfta fram dem, faktiskt vara tydliga och kanske till och med stolta. Kallelsen är att leva en kristet liv som passar vår personlighet och de tankar Gud har om vårt liv.

Jag tänkte att Jantelagen hindrar oss att vara tydliga. Inte kan jag ha en kallelse. Vem är väl jag? Men Gud är större än så, Han väljer ofta svaga människor till viktiga uppgifter. Viktiga uppgifter är inte nödvändigtvis de uppgifter som får människors bekräftelse eller som syns på kyrkans podium.

Ni som följt denna blogg vet att jag talar om en gräsrotsväckelse. Den väckelsen som redan har sin ringa begynnelse. Talar Gud till dig om något, så svara som den unge Samuel. "Tala Herre din tjänare hör."

Samuel var mycket ung, ingen färdigutvecklad profet, när han sa sitt ja. Gud ledde honom in i uppgiften och på samma vis är det med dig och mig, oavsett vilken uppgift det handlar om. Glöm alla titlar och historiska indelningar. Vi är här, NU, i en viktig tid, ja i en brytningstid. Det är viktigare att göra det Gud vill att vi ska göra än att leva upp till en religiös idealbild. Räkna inte med att du kommer att få förståelse från hela din omgivning.

              Våga vara ödmjukt stolt i din gärning!

Vi har olika saker att kämpa emot för att våga gå tydligt i våra kallelser. I mitt fall spår av den mobbning jag utsattes för som barn. Jag har fått läkedom i rikt mått, men fortfarande kan jag bli till tårarna rörd när jag märker att jag "på riktigt" är älskad. Att våga vara älskad av Gud och av människor i min omgivning. Att våga tro att det jag gör har en betydelse just nu, just här, för andra människor. Inte för att jag är så bra, utan för att jag gör det jag är kallad till och gör det i guds kraft.

Bed för mig i min kallelse och om du kontaktar mig så ska jag be för dig i din kallelse.


PS! Det inlägg jag skrev om mobbning för flera år sedan är det mest lästa inlägget på min blogg. Att det är så talar för att det finns många människor som delar min upplevelse. DS








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar