måndag 10 september 2012

Tog jag i för hårt?

Den kristna församlingen har alltid varit segrande när den gått kärlekens väg. Genom lidande, men segrande. När den talat maktens språk så har det gått åt skogen.

Jag gick och smakade på min senaste rubrik och undrade om den verkligen var formulerad i kärlekens namn. Ord kan ifrågasättas, men jag kan lova dig att det finns kärlek i botten. Men också en upprördhet över den arrogans som finns i kristendomskritiken och som växer sig allt starkare i vår kultur.

Det saknas respekt för de erfarenheter som kristna har i sitt gudsliv. Med avsaknad av dessa erfarenheter så gör motståndarna hån och påstår att dessa erfarenheter inte är verkliga. Arrogansen är denna: "Eftersom jag inte upplevt det du har upplevt så är det du har upplevt inte sant."
Så lägger vissa till: All forskning pekar på detta, ett påstående som helt saknar grund. Forskningen handlar om fysiska realiteter och rör sig inte inom samma område som tron.

Jag var dock mjukare i tonen är vad Saulus var när han talade till Berjesus i apostlagärningarnas trettonde kapitel:"Saulus som även kallades Paulus, uppfylldes då av den helige Ande och spände ögonen i honom och sade: "Du djävulens son, full av allt slags svek och bedrägeri, du fiende till allt som är rätt, skall du aldrig upphöra att förvränga Herrens raka vägar?"

I bland är det rätt att skärpa tonen.

När Paulus i ett annat bibelställe talar om att vår kamp inte är emot människor, utan mot andemakterna, så talar han inte om en andlig sience fiction där vi rör oss i en konstlad andlig värld, nej det handlar om händelser i vår vardag som har sitt ursprung i andlig kamp. Vår seger är att förlita oss på Gud under alla omständigheter.

Den arrogans mot kristen tro som jag talat om, kommer att växa i vårt samhälle. Vi kommer att få se många uttryck för detta. Vi ser det redan i dag i att människor ifrågasätts i sin dagliga gärning på grund av sin tro och detta kommer att bli allt starkare. Det finns ingen neutral zon i det andliga krig som pågår. Att gå Jesu väg är glädjefyllt men inte alltid lätt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar