söndag 10 juni 2012

Rätt bön?

Det står i Bibeln att vi inte vet hur vi ska bedja, men att den helige Ande leder oss i vårt böneliv.

I mitt fall uppmanades jag att be för församlingen i Fuengirola, som om inget hänt där. (Den församling som jag är ordförande i). Detta trots att vi har en nyrenoverad kyrka som blivit så fin och som väntar på sin invigning. Vi har ett pastorspar som vi uppskattar mycket. Vi har upplevt en närvaro av den helige Ande i våra gudstjänster under det senaste året och många besökare vid våra samlingar.

Som om det inte hänt något? "Nej ni har ännu inte tagit i bruk de himmelska resurser som jag har tillgängliga för er."

Jag har också församlingar i Sverige på min bönelista. I en dröm talar jag med en pastor i en av dessa församlingar. Vårt samtal mynnar ut i att från en nollpunkt ska vi förvänta oss ett övernaturligt nedslag i församlingen.

Nollpunkt? En församling med lång tradition.

Den kristna traditionen kan ge oss inspiration, men det är vår gudsrelation som öppnar nya vyer. Att inse vilka möjligheter vi har. Den kraft som uppväckte Jesus från det döda ska vara verksam i er. Ett löfte.

Har jag tro för detta? Möjligen en tro av senapskornets storlek. Men enligt Bibeln kan denna tro växa stort och detta ber jag om. I bönen känner jag att tron växer. Inte i min egen kraft utan i Jesus.


Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."

Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft.

men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet." Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig.











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar