Jag lever i efterkristen tid. Det vill säga i tiden efter det att kristendomen dominerat nationen och kulturen. Jag lever i en tid då kristendomen körts i botten och där många kristna funderar på hur kristendomen ska kunna anpassas till vår tid.
Kristendomen är i sin kärna ingen religion som kan anpassas till sin tid. Kristendom är i sin kärna ett möte med Jesus, vår frälsare, Guds son, inkarnerad till människa. Om detta möte är sant så innebär det en livsförvandling. Om detta möte inte är sant så betyder det inget alls. Punkt.
Det går inte att anpassa ett livsförvandlande möte till vår tid. Det går att anpassa mänskliga ansträngningar till vår tid. Mänskliga tankar om hur det bör vara. Men inte den pulserande kraften från en närvarande helig Ande.
Mitt eget sammanbrott? Att inför Gud ge upp allt. Köttets seger över anden. De egna tankarnas förträfflighet inför faktumet att jag inte vet något alls. Att ödmjukt säga: Helig Ande tala om för mig hur jag bör be för att mitt liv ska bära frukt.
Eter en stund av tystnad kommer det: Överträffa varandra i ömsesidig högaktning.
En förenkling av ett bibelord. Jag ska leta fram det. Bläddrar på nätet. Här kommer det, ord från Paulus:
Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning. Rom 12:10
Det finns människor som bara genom att de stiger in i rummet innebär en förändring. Guds kraft lyser upp rummet. En sådan människa skulle jag vilja vara.
Herre kan du förvandla detta konkursbo som kallas Börge till en sådan människa?
Javisst Börge det kan jag, eftersom det inte är du som ska lysa utan det är jag som lyser i den kraft min fader ger. Varje människa som söker mig omsluts, innesluts, fylls av mig.
Och de sade med hög röst: "Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen."Upp 5:12
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar