I går kväll höll pastor John ett bibelstudie om dopet i den helige Ande. Jag ledde samlingen.
Pastor John glömde tiden och vi glömde tiden. Vi var helt fyllda av Guds helighet.
Jag skulle avsluta mötet och det kändes helt förkrossande. Vem är jag som ska säga något i detta rum. Jag borde slänga mig ner framför korset och be om förlåtelse för min orenhet.
Så mindes jag det bibelstudium om Nehemja som jag höll i förra veckan. När Nehemja slutfört upprustningen av Jerusalems murar och satt istånd templet, så hölls en gudstjänst. Prästen Esra läste ur skrifterna och folket blev helt bedrövat när de insåg sin synd.
Nehemja, ståthållaren, och prästen Esra, den skriftlärde, och leviterna som undervisade folket, sade till allt folket: "Denna dag är helig för HERREN, er Gud. Sörj inte och gråt inte." Ty allt folket grät, när de hörde lagens ord. 10 Och han sade till dem: "Gå i väg och ät er bästa mat och drick ert sötaste vin och sänd gåvor av detta till dem som inte har något färdigt, ty denna dag är helig för vår Gud. Var inte bedrövade, ty glädje i HERREN är er starkhet."
11 Också leviterna lugnade allt folket och sade: "Var stilla, ty dagen är helig. Var inte bedrövade." 12 Och allt folket gick då i väg och åt och drack, sände omkring gåvor och gjorde sig mycket glada, ty de hade förstått de ord man hade förkunnat för dem. (Neh 8:9-11)
På söndag ska jag predika i kyrkan. Det blir en utmaning att tala på första advent. Att tala om portar som vidgas för att ärans Konung har kommit och om portar som är så trånga att tränga sig igenom att detta endast kan ske genom Guds kraft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar