lördag 26 september 2009

Att brinna utan att vara fanatisk



"Du behöver en väpnare
för att ta på dig en
vapenrustning."


Historien innehåller exempel på människor som fångas av religiösa tankar så att gör det radikala, det som de tror vara det nödvändiga, ofta formulerat av en ledare som funnit ”den riktiga vägen”.

Ledaren kan vara i gott uppsåt eller manipulerande. Det kan vara svårt att veta vilket. Även det som från början var gott uppsåt så kan det under loppets gång förvandlas till manipulation. I det ögonblick någon måste ta till mänskliga åtgärder för att bevisa Guds närvaro så passerar man gränsen.

Att en fotbollsspelare, efter lyckad prestation, visar namnet Jesus under sin klubbtröja är inte fanatiskt. Det är bara ett konstaterande av vem som källar hans liv till goda prestationer.

Det fanatiska uppstår när syretillförseln förhindras i det andliga rummet. Klarar inte Gud att bli ifrågasatt, så är Han inte Gud.

Vi har en andlig kamp att vara i. Ordet demon beskriver en andlig personlighet som gjort uppror mot Gud. I bönen kan vi uppleva denna företeelse. I västerlandet tror man inte på andliga krafter och vissa kristna förvandlar i sin tur ”demoneriet” till en sub-religion.

Kampen mot onda andemakter börjar i det egna livet. Den som är medveten om olika typer av bindningar i sitt liv vet att en skarp gräns måste sättas mot dessa. Gud vill inget hellre än att upprätta människor och frigöra dem från dessa bindningar och tilltron till Honom är basen för förändringen. Han kallar oss till frihet, verklig frihet. Men det fria valet gör att du alltid kan släppa in det onda i ditt liv igen och då tar det snabbt kommandot. Men som Kalle Öst sjunger det är mänskligt att falla men gudomligt att resa sig. Att resa upp människor är ”Guds specialitet” och Hans stora glädje. Du möter alltid en öppen famn.

Jag har nu bestämt mig för att börja varje dag med att vända mig till Gud, läsa Hans ord och tala med Honom (= att vara i bön).

Sedan vill jag genomföra normala mänskliga aktiviteter och ha med Honom i allt jag gör. Att diska, sjunga i kör, utföra arbetsuppgifter eller spela golf.

Jag är medveten om att allt snabbt kan gå snett, men lever jag i ett naturligt gudsförhållande får jag kraft till ett kärleksfullt liv. Han fyller på med det som saknas. Bibeln talar om den andliga vapenrustningen och grejen är att det är Gud som hjälper till att klä på dig denna. Den som försökt att själv ta på sig en vapenrustning vet hur svårt detta är. När Paulus talar om ett ta på sig den andliga vapenrustningen så betyder det ”tillåt Gud att klä dig”, ”var medveten om att du behöver en vapenrustning”.

Jag vill att min gudsrelation sedan ska lysa upp den plats där jag finns och den lyser eftersom när Gud stiger in i ett rum så märks detta omedelbart. Så min enda ”prestation” är att tillåta Honom att finnas där.

Då vill jag att det ska vara som fotbollsspelarens Jesuströja, att allt pekar på källan, på vad kraften i mitt liv finns.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar