Börge tvivlaren

Jag nöjer mig inte med mindre än att du visar mig dina sårmärkta händer.

Aposteln Tomas har fått tillägget tvivlaren för att han ville nå fram till sanningen i sitt inre. För det var det han stod för. Han ville vara hundraprocentigt övertygad om vad som är sant. Ingen naiv tilltro till vandringssägner.

Jag märker ibland en kristen önskan att Guds under i vår tid ska vara mer synliga och då blir varje berättelse en bekräftelse om Guds existens. Men Guds existens behöver inte bevisas, ingenting behöver läggas till, det räcker med att Han finns och att den som söker Honom kommer att finna Honom i Jesus Kristus vår frälsare.

Vännen Allan, bagaren, hans hustru och jag satt och samtalade. Allan berättade om hur starkt gudsmötet var. Han var ung, kom utifrån, var på väg mot knarkerfarenheten, men kom att möta Jesus.

Möte blev så starkt att Allan kom att jubla i Herren. Ungdomarna i församlingen där Allan fanns förstod inte riktigt vad han upplevde. Pastorn visste vad det handlade om, men ungdomarna var inte där, där Allan var. Men så fick även de vara med om dopet i den helige Ande och då förstod de. ”Allan nu vet vi vad du fick uppleva”.

Jag sa till Allan: ”Ingen kan ta ifrån dig denna erfarenhet. Vad som än händer så vet du att du haft ett riktigt gudsmöte.” Jag minns mitt eget gudsmöte. Helt desillusionerad på allt vad Gud heter, så mötte jag Honom och mitt liv var i ett nu totalt förvandlat. Jag sökte inte detta, jag var ingen sökare, möjligen kan man kalla mig en sanningssökare för jag ville på samma sätt som aposteln Tomas inte nöja mig med mindre än sanningen.

Allan säger: "Gud kunde fortsatt att ösa på med sällhet men Han vill att jag ska nå fram till Honom genom att fördjupas i andra livserfarenheter. Allt är inte så lätt."

Du kan tänka dig att inom vården finns lyckopiller som på konstlad väg håller ditt psyke i balans. Anta att Gud ständigt låter dig vara välsignad, skulle inte detta vara som att ständigt vara drogad?

Gud söker relation med människan. Han vill att vi ska glädjas i Honom, men Han vill också att vi ska dela Hans sorg. Detta är att vara i äkta relation. Det är att dela det som är sant.

Guds sorg beskrivs i berättelserna om kungen som bjuder in till bröllop, men ingen vill komma. och någon av de som till slut kom till bröllopet ville bara ”snika sig in” för att få frossa, inte komma för att dela glädjen i ett fantastiskt bröllop.

Jag kallar min tro för avskalad. Detta för att jag genom livserfarenheten kommit fram till det alla kristna vet , eller borde veta, att allt beror på Honom. Jag kan inte lägga till en millimeter av egen förtjänst. Kvar finns det underbara. Att få möta Jesus och ta emot Hans gåva, frälsningen, och sedan få var i relation med Honom som är allts ursprung.

Ingen kan ta ifrån mig mötet med mannen som räcker fram sina händer, så att jag får se de djupa såren, de som bekräftar allt Han gjort för mig.