I tisdags höll jag ett bibelstudie över Jeremias tjugofjärde kapitel. Kapitlet innehåller en profetia om två korgar med fikon, en med bra fikon och en med dåliga. I femte till sjunde versen läser vi:
"Så säger HERREN, Israels Gud: Liksom man ser på dessa goda fikon, skall jag med välvilja se på de bortförda av Juda, vilka jag från denna plats har sänt bort till kaldeernas land. Jag skall nådigt vaka över dem och låta dem komma tillbaka till detta land. Jag skall bygga upp dem och inte slå ner dem, jag skall plantera dem och inte rycka upp dem. Och jag skall ge dem ett hjärta som känner mig, att jag är HERREN. De skall vara mitt folk och jag skall vara deras Gud. Ty de skall vända om till mig av hela sitt hjärta.
Dessa "goda fikon" innehöll flera kända gestalter från Bibeln; Daniel, männen i den brinnande ugnen, Ester, Mordokaj, Nehemja m.fl.
Helhjärtade, djup troende och beredda att gå den väg som Herren visade. I främmande land kom deras tro att genom Guds omsorg växa till något som än i dag kan vara ett föredöme för oss.
Även jag kan i dag känna som om jag befinner mig i främmande land. Jag har inte förflyttats, men landet runt omkring mig har invaderats av främmande krafter. Krafter som jag inte känner samhörighet med. Men mitt i denna miljö vill Herren att vi kristna ska utvecklas på samma sätt som de personer som Herren liknade vid goda fikon. "Att vända om till Herren av hela sitt hjärta".
Mitt temperament fick mig att överreagera när en vän till mig använde ordet "koncept" i samband med en sak som skedde i vår kyrka. Förlåt.
Men jag hatar detta ord i samband med kristen verksamhet. När något blir ett koncept så har det förflyttats sig från arean "Herrens originalverk". Detta verk som Han anförtrott församlingen och som Han låter födas i enkla bristfälliga människors hjärtan, för att sedan växa till något helt underbart.
Låt oss glädjas och inspireras över vad Herren gör på olika platser på vårt jordklot. Holy Trinity Brompton i London, Saddleback i Kalifornien, Time Square i New York, eller hos pastor David Yonggi Cho i Korea. Listan skulle kunna göras längre.
Men var inte "Homecoming" ett koncept som i Sverige förändrades till "Minns du sången", kan någon invända, och detta lyckades väl.
Som sagt låt dig inspireras men låt Herren vara den som styr och leder.
Jag har nämnt tidigare att jag fick en hälsning från Herren när vår morgonbön i Centrumkyrkan, Sundbyberg gästades av en man från ett kristet skivbolag. Det var innan "Minns du sången" kom.
Herren sa att Han skulle låta något hända inom den kristna sången och musiken, och att detta skulle träffa rakt in i den svenska folksjälen.
Så skedde också när "Minns du sången" kom och för mig var den avgörande pilen som träffade rakt i hjärtat, den stund Nils F Nygren rördes djupt i sången "Nåd över allt förnuft".
Cirklarna runt "Minns du sången" blev stora och vissa av dem förändrades till koncept och förlorade därmed sin kraft.
Till slut uppstod något som kallas "minns-du-sången-sångare". Men så ska det inte vara. Varje sångare kallad av Herren är ett original som ska utvecklas genom en nära relation med Herren. Precis som fikonen i korgen i den inledande profetian. "Och jag skall ge dem ett hjärta som känner mig, att jag är HERREN".
Givetvis gäller inte detta bara sångare, det gäller oss alla. Låt oss vara i Herrens goda fikonkorg för vår tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar