onsdag 30 december 2009

Ett förvandlande nyår!

För sexton år sedan, dagarna för nyår, så hade jag ingen som helst tanke på att ett gudsmöte skulle vara på gång. Nyår skulle firas på traditionellt vis.

Genom mitt arbete hade jag kommit att utvecklas till en coach. Det utvecklingsprogram som jag gått igenom hade lyft fram sidor i min personlighet som tidigare varit dolda. Mina kollegor uppfattade detta som en tydlig förvandling. Nästan uppseendeväckande.

Träningsprogrammet hade ingen anknytning till kristen tro. Tvärtom fanns det inslag av meditation som mer närmade sig New age-tankar. Någon gång under denna tid formulerade jag min önskan ”To release love as a power in society”.

Så kommer nyårsdagen 1994 och min blivande fru, ateist som hon var vid denna tidpunkt, tar mig med till en frikyrka och gudsmötet var ett faktum. Starkt, livsförvandlande och det berörde hela människan. Jag visste att jag under de trettio år som gått sedan uppbrottet från Gud vandrat åt fel håll. Så nu var det bara att vända om och vandra åt rätt håll.

Nu inför detta nyår tänker jag över vad som hänt. Efter ett första år av total gudsgemenskap, en kärlekens översvallande tid, kom jag att möta andra saker. Kanske var det att konfronteras med den egna personlighetens mörka sidor. Jag skrev efter sommaren i år att jag kommit fram till en ”avskalad tro”. Med detta menar jag att mänskliga påbyggnader på Guds frälsningsverk blivit mig vederstyggliga, för att använda ett gammalt ord. Jag vill hålla mig till kärnan, den är alltid frisk. När jag är där känner jag att kärleken flödar.

Jag ser samtidigt att Gud verkar genom en ofullkomlig kyrka, genom ofullkomliga människor. Den finsk/svenske predikanten Frank Mangs uttryckte det så här år 1951:

”Fick jag inte tro på Guds förmåga att använda bräckliga verktyg och att fylla ut den mänskliga bristen, så skulle jag aldrig mer bestiga en talarstol eller skriva en enda rad i religiösa frågor. Men de många vittnesbörden från sådana som sökt och funnit gör att jag vågar fortsätta min gärning, även om jag gör det med fruktan och bävan.” 1)

Tänk att de mänskliga frågorna är så lika över tiden. Inför 2010 har jag på detta område inga andra föresatser än att försöka hålla mig så nära Herren som jag kan. Sedan har jag en förväntan på vad Han ska göra.

1) Frank Mangs ”Det finns en väg” Gummessons förlag.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar