Att sortera upp begreppen (2)

I förra inlägget började jag med att fokusera syndabegreppet. Varför är detta viktigt? Jo vi lever i en tid då existens av synd ifrågasätts. Utanför kyrkan genom det totala upproret mot Gud och i kyrkan genom att tona ner syndens betydelse. Ska vi då fokusera på hindren. Är det inte målet, lösningen, som är viktigast?

I den gamla boken "Kristens resa" så bär Kristen på en börda (synden) ända till dess att den faller av. Men om han inte upptäckt att det var en börda, utan trodde att det var en del av kroppens egen vikt, då hade sannolikheten för att bördan skulle falla av minskat.

Tokig liknelse kanske, men det är viktigt att veta vad det är som hindrar mig från att starta min vandring med Jesus och vad som senare kan vara hinder under denna vandring.

För så enkelt är det i grunden. För två tusen år sedan mötte ett antal enkla människor, helt utan religiösa förutsättningar, en man som sa till dem: "Följ mig" och de gjorde det.

Det visade sig att den mannen, Jesus, inte var vem som helst. Han var Guds egen son som fötts som människa för att människornas relation med Gud skulle återupprättas. Profeterna hade talat om Honom under långa tider. Nu kom Han som Guds gåva till mänskligheten.

Så är det även i dag, Han säger följ mig. Den som följer honom kommer att upptäcka att det är en verklighet att Han fortfarande lever. Du kommer att upptäcka en skillnad i ditt liv och du får en annan evighet. Du upprättas till den människa du var avsedd att vara. Men envisas du med att fortsätta bära den börda som Han vill lyfta av, så hindras du i din vandring tillsammans med Honom.

Gud är heligt och synden kan inte samsas med heligheten. De är som vatten och eld, de kan inte vara tillsammans. Därför är det viktigt att du tillåter att bördan lyfts av.

Jag personligen har varit med om att min börda lyfts av så ja vet vad jag talar om. Jag har också tagit tillbaks en del av den börda som borde varit borta och då fått inse att detta hindrar mitt andliga liv. Guds kärlek försvann inte. Han kallade mig fortfarande för "mitt älskade barn" men ville snabbast möjligt återföra mig till en nära vandring tillsammans med Honom.

(fortsättning följer)