Tar du det självklart att vara en människa? Jag menar detta fantastiska att kunna vara medveten, att kemin i kroppen ger en bas för upplevelser. Att känna, älska, tänka, planera och överväga. Om det är så som en del tror att detta är ett resultat av slumpen, så gäller det att passa på och njuta.
Att mängder av människor tar sina liv, därav många unga människor, talar för att det jag skrev inledningsvis inte är allas egendom. Att som slumpens blomma, blomma en kort tid för att sedan bli mull. Kanske skövlad redan i barndomen genom egoismens ondska hos en vuxen som på olika vis förbryter sig.
Nu tror inte jag på slumpen vad det gäller livet. Jag tror på en skapare. Han som alltid funnits förvandlade med sitt ord neutrum till materia och antimateria. Gud är ande står det i Bibeln, men vi vet inte vad ande är. Vårt kunskapsinhämtande koncentrerar sig på det materiella, det vi kan ta på.
Där har vi lyckats att komma långt, till och med närmat oss livets hemlighet. Men våra kunskaper får omvärderas allt efter att tiden går. I slutändan är jag övertygad att kunskapen möter sitt ursprung. Gud.
Det finns naturlagar som påverkar allt materiellt liv, men det finns också andliga lagar som är lika reella. De andliga lagarna handlar främst om hur vi förhåller oss till vårt ursprung, till Gud. Gud har en egenskap som vi inte riktigt kan förstå, men som vi kan uppleva. Denna egenskap är helighet. Ordet helighet lär betyda avskildhet, men det är inte en avskiljning vilken som helst. Den som någon gång fått uppleva "smaken" av Guds helighet förstår vad jag menar.
Människans agerande resulterar i synd. Numera betonar många att ordet synd i nya testamentet betyder att missa målet. Visst handlar det om att missa målet, men inte vilken målmiss som helst. Det handlar om att missa livets mening, det handlar om att missa samvaron med Gud.
Om Israels kungar i gamla testamentet står det. "Han gjorde det som var ont i Guds ögon" eller "han gjorde det som var gott i Guds ögon". Du kan debattera med mig om att din synd inte är synd, men du kan aldrig övertyga Gud om detta. Om du så övertygar hela världen om att synd inte är synd så har du inte vunnit något alls. Du har bara lurat dig själv.
Det finns en väg att gå. Att ta emot nåden från Jesus, från frälsningen. Det innebär en förvandling och denna förvandling vill föra dig till en samvaro med den Helige. Att i fortsättningen vandra ledd och hjälpt av den helige Ande. Nåd handlar inte om att få sina gamla synder godkända, det handlar om att födas på nytt och börja en ny vandring.
Det handlar inte heller om att fördömas varje gång du misslyckas. Frälsningen är större än så. Det handlar om kontinuerlig upprättelse. Men döva inte ditt samvete genom att säga att synd inte är synd. Denna typ av värdering finns i vårt samhälle i dag och tränger sig även allt djupare in i de kristna sammanhangen.
(fortsättning följer)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar