torsdag 3 november 2011

Om att älska och förlåta

Som kristen är jag uppmanad att älska. Inte bara min närmsta vän utan även min fiende. Jag är dessutom uppmanad att förlåta, ja till och med villkorad. Som jag förlåter ska jag bli förlåten.

Under sin läketid, efter en bilolycka i USA, arbetade Herren med David du Plessis, innan han sändes som Mr.  Pingst (med pingsten) till de etablerade samfunden inklusive romerska katoliker. "Du är som en allmän åklagare och jag vill att du ska vara en försvarsadvokat. Predika inte för någon om du inte känner kärlek för den du predikar för".

David hade genom en profetisk hälsning vetat om sin kallelse sedan länge, men trodde att han skulle sändas för att korrigera felaktigheterna i de traditionella kyrkorna. Men det var inte Herrens väg. Han skulle med kärlek undervisa, inget annat. Från denna kärlekens tjänst kom välsignelse att strömma över hela kristenheten.

Studerar vi historien från Abraham och fram till i våra dagar kommer vi att finna att Gud arbetar med bristfälliga människor och att han välsignar in i sammanhang som skapats av människor och som innehåller mänskliga brister.

Jag vill möta Gud under tystnad. Jag vill möta Gud under jublande sång. Jag vill böja knä vi nattvarden. Det ska vara orgel och kör. Det ska svänga i gudstjänsten. Vi ska läsa tidebön för att inte koncentrera oss på egna frågor. Jag vill be med egna ord för att var i gudsrelation. Vi ska ledas av apostlar, nej vi ska välja demokratiskt. Vi möts i hemmen, nej vi måste samlas i en stor katedral.

Så kan vi fightas om allt, men Herren sa om Maria när hon lyssnade vid hans fötter. "Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne."Luk 10:42

Läs hälsningarna till församlingarna i Uppenbarelseboken. Den första kärleken är nödvändig och kampen mot villoläror som vill tränga in i församlingen. Men det är skillnad på villolära och tillämpning av kristendom på annat vis "än det jag gör".

Herren jobbar med mig för att älska alla delarna av den stora globala kroppen. Församlingen eller kyrkan (om det heter så i din tradition). Det går framåt.

Nu händer det ofta att jag välsignar den som gör fel i trafiken. Inte hur kan dom......!!!!!! utan Gud välsigne dig min vän.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar