Om Jesusmanifestationen och oss

Såg ett ansikte passera förbi i nyhetsflödet runt Jesusmanifestationen. En ung tjej som inte riktigt kunde förklara sin kärlek till Jesus, men som uttryckte den med sitt ansikte.

När vedbitarna ligger nära varandra och då de inte täcks av annat,
utan syret får passera fritt, då brinner det som bäst.

När Stanley Sjöberg tog initiativet till denna marsch så vet jag att han såg det som en engångsmanifestation, där olika Jesus-troende kyrkor tillsammans skulle visa på betydelsen av namnet Jesus och levande Jesus-tro. Nu har den blivit en årlig institution och visst är det starkt när de kristna tydligt visar vad de tror på.

I det lilla sammanhanget där jag finns är det måhända ändå viktigare att vara fullt synlig som kristen. Att se tusentals kristna passera kan ge en eftertanke om varför är det så viktigt för dem att visa sin tro. Men att möta en tydlig kristen i det egna sammanhanget ger på ett helt annat sätt möjlighet att fråga om tro och föra ett personligt samtal. Du och jag är de viktigaste ambassadörerna för kristen tro. Det är just vi som är utvalda av Gud att föra fram frälsningsbudskapet, inga andra, bara lilla du, lilla jag och alla andra små människor som själva fått möta frälsaren, Jesus.

Det lilla ljus jag har det ska få lysa klart, lysa klart, LYSA KLART!