Stanley Sjöberg: Vi måste gå vidare!

På bonehuset.se har jag lagt in en text av Stanley Sjöberg. Här på min blogg vill jag citera en del av den artikeln.

"Ärligt talat befinner vi oss i en svår konflikt inom olika förgreningar av den kristna gemenskapen i vårt land. Bibeln ifrågasätts, Jesus förnekas, etiken omvärderas, den helige Ande nedvärderas. Vulgär kultur med antikristna värderingar accepteras i kyrkorum som tidigare var helgade platser.

Hur gör vi nu? Ska vi tyst acceptera det som händer? Vågar vi ta upp kampen för historisk väckelsekristendom? Många troende kristna sitter sörjande i kyrkbänkarna. Man upplever främlingskap och andlig hemlöshet. Nya modeller för ledarskap tillåter inte heller medlemmarna att finnas med i beslutsprocesserna. Hur gör vi nu?

För många år sedan var jag i Burma. En av pastorerna berättade hur han hade varit i en dramatisk konflikt med pastorn i en annan kyrka. Därför sökte han sig upp i bergen för att få total stillhet i bön och eftertanke. Konflikten försvagade dem alla, även om han upplevde att han hade rätt och den andre hade fel i debatten. Där uppe på en bergshöjd mot gränsen till Kina, hände något mycket märkligt.

Han såg på avstånd en getabock som kom gående utefter en stig som likt en platå fanns utefter en bergvägg. Nedanför stigen var det ett flera hundra meter bråddjup. Plötsligt lade han märke till att från en annan del av berget kom också en getabock. Hjärtat bultade inför det han bevittnade när de upptäckte varandra. De kunde inte få plats att mötas och det varv omöjligt att ha utrymme för kroppen att vända och gå tillbaka. Båda måste gå vidare. Första impulsen var att utmana till strid. De sänkte sina horn, förberedde sig till attack. En skulle knuffas ut för stupet. Den andre skulle överleva och gå vidare. Då inträffade ett mirakel. En av getabockarna lade sig plötsligt ner på stigen och sträckte ut sina ben, lade huvudet intill kroppen, tryckte sig mot bergväggen. Han såg ut som en matta när den andre försiktigt klev över honom och sakta gick vidare. Getabocken som hade böjt sig och lagt sig kunde också resa sig och fortsätta sin vandring.

Pastorn återvände till arbetet och förstod hur han skulle hantera konflikten.

Författaren Alexander Solsjenitsyn kämpade i många år mot Sovjets maktelit men gav upp i samband med att han formulerade uttrycket att inte ”stångas mot eken”, utan hellre gå förbi.

Det är meningslöst att förbruka energi i samtal med dem som i självsäker överlägsenhet nedvärderar all tidigare erfarenhet och menar sig veta mer och vara mer begåvade.

Konflikten kan endast lösas genom att ge varandra frihet att gå vidare. Vi är själva beroende av religionsfriheten som värdegrund, men accepterar inte samhörighet med dem som förnekar Bibeln som Guds Ord och dessutom nedvärderar Jesus till att ses som en vanlig människa.

Vi måste gå vidare!!!

Slut på citat

Stanley's tankar berör något jag bearbetar och delvis berörde i mitt föregående inlägg på bloggen. Vissa har säkert fått uppgiften att föra debatt för att försvara tron. Andra ska mer vara inriktade på att leva ut gudsrelationens kraft i sin omvärld (i bön och handling) och söka stöd i de kristna som finns i samma vision. Den ljumma kyrkan kommer då att bli påverkad. Men vi "ska inte sitta sörjande i bänkarna" utan frimodigt leva ut vår tro.